minns du ismael?
Har mått som en vampyr idag. Velat gömma mig för solen, krypa in under mitt täcke och stanna där. Men mamma tillät inte, hon släpade med mig ut. Uträtta ärenden, köpa det ena, köpa det andra. Hon ville kanske se mig lida lite. Jag förtjänade det. Slut efter vår tur bad jag henne släppa av mig vid badplatsen. Jag vågade inte doppa mig. Vadade bara omkring, svalkade mina händer och doppade ner håret i det kalla vatten. Jag känner mig slultligen levande igen. Kent dunkar ur högtalarna. Jag sjunger med, falskt. Men jag sjunger och jag lever.
Kommentarer
Trackback